Ida - The Wedding Blogger

2015.03.13 <3

Hallå där!

Idag tänkte jag dela med mig av hur det gick till när jag och Sebastian förlovade oss.

Det var fredagen den 13e (!) mars 2015.
Jag och Sebastian var i New York med hans bästa kompis och hans numera fru, som träffades under studier i just USA. Därav skulle dem fira sin tvåårsdag lite i efterskott när dom nu var tillbaka i landet där deras kärleksresa började. Sebastian skulle på ett jobbmöte med NHL, som han passade på att ta när vi ändå var där. Och jag, vad skulle jag göra? Hade ju inga planer över huvud taget..

Dagen började iallafall med att vi gick och åt en gemensam frukost på Starbucks på Times Square. Där gästade Rihanna dagen till ära morgonshowen på “Goodmorning America”. Jag ställde mig på en stol för att kunna se. Efter en kort stund kom en polis och sa med sträng röst: “Miss, step down from the chair right now”.
Väl nere på marken kom även ett litet filmteam förbi oss. De frågade om vi ville ställa upp på några korta frågor inför kameran. De spelade in kortfilmer med människor för en tidskapsel, där de ställde frågor som vad ditt namn var, hur gammal du var, vad du jobbade med och hur du hoppades att ditt liv skulle se ut om 10 år (om jag minns rätt). Detta skulle då spelas upp 10 år på just Times Square. Jag svarade på sista frågan något alldagligt och opersonligt i stil med att jag skulle ha ett jobb som jag är nöjd med, är förlovad eller gift och bara är lycklig med mitt liv.

Därefter skildes vi åt och jag fick följa med Sebbe till NHL på möte. Vilket verkligen var en upplevelse! Vi träffade supersöta Peg och fick även fotograferas som ankare i NHL’s TV-studio.

Kort därefter ringde våra kompisar som undrade om vi skulle tidigarelägga besöket i Rockefeller Center en dag tidigare. Detta då dagens väder var klart och soligt. Så det gjorde vi.
Fått höra i efterhand att S var ruskigt nervös eftersom han hade ringen i väskan och behövde köra väskan genom en metalldetektor.

Därefter skildes vi åt igen och jag och S begav oss för en härlig promenad i Central Park.
Väl där så kom det fram några försäljare som ville erbjuda oss skjuts genom häst och vagn alternativt elcykel genom parken.

Sebbe föreslog då häst och vagn-turen. Och jag som var så inställd på att gå tänkte att ja, varför inte!
Däremot så fick jag sedan elcykelalternativet presenterat för mig och att de åkte större del av parken som inte häst och vagn-turen gjorde. Och man fick dessutom en trampande guide. Så jag tyckte att den tar vi.
Sebbe som tydligen hade något helt annat och mer romantiskt planerat försökte få mig att ändra mig genom: ”Men Ida, du vet att cykelturen kommer ta mycket längre tid?”
Ja, men vi har väl ingen brådska tänkte jag?

Sebbe hade ju planerat lite mer romantiskt genom att börja med en häst och vagn-tur, för att sedan gå hand i hand genom parken. Och vid ett ett fint ställe gå ner på knä. Istället det blev en mysig elcykeltur under en filt i en cykelvagn genom parken.
Klockan började närma sig 17-tiden och kylan och mörkret började bli mer påtaglig. Och mitt under turen så säger cykelguiden att vi är hans sista kunder och att han kunde köra oss tillbaka till vårt hotel vid Times Square.
”Åh vad snällt” utbrast jag.
Sebbe däremot fick nu lite mer panik och sa:
”Njae, men det vore bättre om du kunde köra längre in i parken så kan vi gå tillbaka?”
”Nej nej nej, det är inga problem” Sa vår guide. ”Jag kör er tillbaka.”

Kort därefter körde vi förbi nått som kallades för ”The proposing bridge”, där massor av par stod och många även gick ner på knä.
”Fyy vad klyschigt” sa jag. ”Sådär skulle jag verkligen inte vilja förlova mig.”
”Neee, hehe” , fick Sebbe ur sig där han satt bredvid mig i vagnen.

Färden gick vidare och vi fick se den fantastiska Vänner-fontänen.
Från ingenstans gjorde guiden plötsligt en avstickare och förklarade att han egentligen inte hade tillstånd att köra dit han skulle ta oss nu, men att han trodde att vi verkligen skulle gilla det och att han ville visa oss något speciellt.

Vi åkte förbi en röd stuga mitt i parken som hette ”The Swedish Cottage” och ett stenkast där ifrån låg en fantastisk fin litet slott/borg med en liten sjö. Detta var Belvedere Castle.
Han parkerade cykeln nedanför backen och sa att han skulle vänta där och att vi skulle komma tillbaka när vi kände oss redo.

Vi gick upp till slottet och runt. Det var verkligen helt fantastisk och så häftigt att det fanns ett slott mitt i Central Park.
Vi blev så småningom helt själva vid slottet och vips! Så gick han ner på knä vid en av slottets utkiksplatser intill sjön.<3

Jag blev så glad, så glad att jag knappt kunde fälla en tår utan det var ren och skär lycka!

Glada, fnissiga och nyförlovade gick vi tillbaka till cykeln och fick skjuts till ett köpcenter strax intill Central Park.
Där vi gick runt och tittade, fast det var näst intill omöjligt.
När vi insett det gick vi mot Meetpacking District och råkade snubbla in på en alldeles fantastisk liten, genuin och rätt anrik italiensk restaurang. Där åt vi en av de godaste italienska måltider jag ätit och bara mös.
Vi tog också foton på våra ringar och bara hade det enormt bra.

I efterhand kommer jag varken ihåg vart restaurangen låg eller vad den hette, men det har fått förbli ett av dem finaste minnena jag har!<3

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Upp